På flera arbetsplatser har distansarbete gått från att vara ett sällsynt undantag till att bli ett legitimt och vanligt alternativ. Kontorsarbete har i vissa hänseenden ett övertag, men många företag har insett fördelarna med att erbjuda sina anställda ökad flexibilitet. Så länge arbetet genomförs enligt krav och behov – resonerar många – finns det ingen anledning att ifrågasätta individuella anställdas metodik.

Rådande situation

Inom näringslivet råder det fortfarande vitt skilda åsikter om distansarbetets effektivitet, men att det har ökat under de senaste åren (sedan 2020) är ett obestridligt faktum. Trenden verkar inte heller avta, så sannolikt är det någonting som kommer att fortsätta att vara ett alternativ på många arbetsplatser långt framöver. 

Självklart är inte alla typer av arbete lämpliga att utföra på distans, men med tanke på den ökade andelen digitala yrken (som ju passar utmärkt att genomföra på distans) har vi en ytterligare utveckling som tyder på att distansarbete är här för att stanna.

På många arbetsplatser har man börjat implementera nya metoder och prestendamått för att kunna tillgodose just distansarbete utan att de ska påverka resultatet negativt.

Nya mått

Många av de framsteg som gjorts på senare år har resulterat i en förståelse för att fysisk närvaro inte nödvändigtvis leder till bättre resultat. Många företag har omvandlat kontoret till en hubb ämnad för specifika uppgifter istället för en obligatorisk avstämningsplats. Ansvaret för exakt hur arbetet ska genomföras har lagts mer på de anställda och kontoret har fått en mer social roll.

Arbetsveckan utformas utifrån uppgifter istället för fasta tider. Vissa möten som gynnas av fysisk närvaro (främst saker som kräver mer leksam kreativitet – t.ex brainstorming) sker på kontoret, medan andra går att sammanfatta i rapportform eller genom mer formella möten över tjänster som Zoom.

Detta har både öppnat upp möjligheter och skapat nya problem. Det är enklare än någonsin tidigare att anställa människor från geografiskt skilda platser, men det har också gjort arbetet mindre “sammanhängande”. Det kan vara svårare att skapa en stark laganda bland sina anställda. En traditionell kontorsmiljö – så till vida att den är hälsosam – stärker gemenskap.

Välmående

Ett stort dilemma i många företag som implementerar distansarbete är de anställdas välmående. När man först hör distansarbete som koncept, det vill säga, att kunna “arbeta hemifrån" låter det som en utopi, men i verkligheten förlitar sig många på kontoret för att känna tillhörighet och få tillfälle att delta i en social miljö i vardagen. Om man bortser från familj och anhöriga är kontoret (eller arbetsplatsen) den mest betydande sociala världen i en persons vuxenliv.

Välmående är således någonting som arbetsgivare tänker mycket på när de introducerar distansarbete som ett alternativ. Att ha några obligatoriska kontorsdagar kan göra mycket för att förhindra företagets sociala miljö från att förtvina och för att se till så att de anställda trivs.

Distansarbete kan också orsaka att gränsen mellan privat- och arbetsliv suddas ut, vilket gör det svårt att koppla bort och ta det lugnt efter en arbetsdag. Om man arbetar hemifrån är man ju alltid på sin arbetsplats, så att säga. 

Många företag arbetar nu med att försöka motverka psykisk ohälsa, men det är fortfarande ett omfattande problem i näringslivet.

Merit istället för närvaro

Rekrytering har också genomgått stora förändringar som en följd av dessa utvecklingar. Distansarbete har på många sätt eliminerat geografiska hinder, vilket öppnar upp möjligheterna för global rekrytering. Detta har gjort det möjligt för företag att fokusera mer på merit än utmärkelser. Att ha saker som “ser bra ut på papper” är inte längre lika viktigt.

Om du som anställd kan tillgodose företagets behov spelar det ingen större roll var du bor eller från vilken skola du har fått din examen.

Även regeringen ger gensvar till detta genom bland annat förändrat skattelagstiftning. Distansarbete är alltså någonting som alla samhällets skikt anpassar sig utefter, vilket tyder på att arbetsformen är här för att stanna.

Datasäkerhet och virtuella privata nätverk (VPN)

Ökad fragmentering av arbetsplatsen innebär också att företaget har ett mer svårhanterligt säkerhetsläge och hotbild, speciellt digitalt. Cybersäkerhet är inte bara en IT-fråga. Platsen varifrån anställda arbetar spelar också en stor roll för säkerhetsarbetet. 

Distansarbete ställer större krav på anställda som nu på egen hand måste upprätthålla cybersäkerhet när det nyttjar företagsresurser utanför kontoret. Behovet av att implementera robusta (och mer eller mindre decentraliserade) säkerhetslösningar som dessutom inte kostar skjortan har därmed ökat.

VPN-tjänster spelar en avgörande roll för att kunna tillgodose detta behov. Ett VPN skapar en krypterad tunnel för all trafik som färdas mellan användarens enhet och tjänsten de kopplar upp sig mot, vilket skyddar potentiellt känslig företags- och kundinformation. Befintliga VPN-tjänster erbjuder ett legitimt alternativ för de företag som inte har råd att utveckla interna VPN-lösningar. 

Moderna VPN-leverantörer som erbjuder produkter på konsumentnivå har också en tendens att fokusera brett. Man kan enkelt hitta ett VPN för Windows, Linux och Mac – det vill säga, ett VPN som fungerar oavsett operativsystem utan att man behöver lägga resurser på den teknologiska biten internt.

Virtual Reality

Stora företag som Meta (tidigare Facebook) och Google experimenterar nu också med VR-plattformar (virtual reality). Detta är digitala 3D-miljöer vars syfte är att ge bland annat distansarbetare ett interaktiv gränssnitt som efterliknar verkliga miljöer. För distansarbetare är syftet att återskapa kontorsmiljön så att arbetet hemifrån känns mer varierat. Det kan också hjälpa anställda som reser att få en mer stadig arbetsmiljö.

Dessa digitala miljöer kan utformas utefter behov och se mycket olika ut. Det behöver inte nödvändigtvis röra sig om 3D-miljöer, men när man diskuterar VR är detta vanligtvis vad som syftas på.

Artificiell Intelligens

Man kan inte heller undgå att nämna AI:s (artificiell intelligens) påverkan på distansarbete. AI-drivna assistenter kommer sannolikt att användas av majoriteten av företag i framtiden. För många distansarbetare kan detta innebära ökad produktivitet, förmåga att kunna sammanfatta fysiska videomöten automatiskt (som man kanske har missat) och möjlighet att skapa automatiserad schemaläggning som gör arbetet mer flexibelt..

Anledningen till att ett kontor är värdefullt är att det skapar ett klimat där det går att “tyda” saker som händer genom kallprat och kortfattade avstämningar. Anställda får en viss “känsla” – både av vad som behövs och vad som saknas. Kommunikationen är alltså överlag mer effektiv på ett kontor. AI kan ge distansarbetare översikt och kontextuella insikter utan att de behöver ingå i en gemenskap.